Jämtget

På 4H gården bor geten Teddy tillsammans med bocken Leif!

Jämtgeten är en oförädlad lantrasget med anpassning till fäboddrift. Den var förr vanlig i framförallt Jämtland och Härjedalen. Det som i första hand skiljer den från den sydligare allmogegeten är just anpassningen till det nordliga klimatet, bete och foder.

Ursprung: Dagens besättningar av jämtget härstammar dels från Skånes djurpark, dels från en privatbesättning i Aspås i norra Jämtland, den s.k. Engla-stammen.

Jämtgetterna på Skånes djurpark kom till parken 1951 från Oviken i Jämtland, och de var alla vita och behornade. Eventuella färgade individer tog man bort från aveln. Med jämna mellanrum köpte man in nya vita och behornade bockkillingar från gårdar i norra Sverige.

Jämtgetterna ur Engla-stammen kom till Engla Perssons gård i Aspås 1942. Engla i sin tur hade köpt sin första get från en gård i Rödöns socken, vars getter enligt en uppgift hade funnits på gården lika länge som gården själv funnits, dvs åtminstone sedan slutet av 1800-talet. Engla Persson hade som mest ett trettiotal getter samt två bockar, de hade alla de färger som förekommer hos dagens jämtgetter. Getterna fanns på gården i Aspås till 1991, då de togs över av Skansen och Fredriksdals friluftsmuseum.

Utseende: Jämtgeten är lite smäckrare, elegantare och lite mer finlemmad i jämförelse med göingegeten. Huvudet är smalare och finare. Färgen är vanligen vit eller vit med mörkare tecken i form av ansiktsmask och ryggål i brunt, svart eller grått. Bruna/viltfärgade djur förekommer liksom brunbältade. Svartbrokigt har förekommit i någon besättning. Jämtgeten är behornad.

Hotbild: Den 31/12 2012 fanns det 472 jämtgetter (77 bockar och 380 getter) i genbanken.
Rasen betraktas som utrotningshotad. Fler bevarare behövs!

Familjen get

Mamma – Get
Pappa – Bock
Barn – Killing