Linderödssvin
Info om våra GRISAR
På 4H-gården bor minigrisen Grise-Knoen f. 2011 och Linderödsgyltan Agnetha f. 2020. Grisarna är väldigt populära både bland besökare och medlemmar. Linderödssvinet härstammar ifrån Skogssvin som förr i tiden hölls utomhus. Underhöst, vinter och vår fick grisarna till stor del sköta sig själva i skogen, därav namnet skogssvin. I början av 1700-talet började man importera andra raser till Sverige samtidigt som ädellövskogen började avverkas mer och mer. Under andra världskriget försvann de flesta skogssvin men ett par år senare räddades några ”fläckiga” grisar av Skånes djurpark. De är idag basen för alla Linderödssvin i Sverige. 1992 bildades föreningen Landtsvinet som har till uppgift att bevara Linderödssvinet som en oförädlad lantras samt verka för en sund och naturlig svinskötsel.
Minigrisarna i Sverige härstammar från det Vietnamesiska hängbukssvinet. Dagens svenska minigrisar innehåller raser som Linderödsvin, Vildsvin och Eketorpsvin (Ollonsvinet) Det är därför minigrisen inte har någon standard och kan se ut i princip hur som helst och variera mycket i storlek.
- Grisar har en livslängd på 10-15 år
- Tamsvinen och de vilda svinen är flockdjur
- Grisen är en allätare. Den äter i princip allt den kommer över, från gräs och rötter till maskar eller frukt.
- Grymtningen används av grisen i flock som ett sätt att hålla kontakten med varandra.
- Grisar är dräktiga i 3 mån, 3 veckor och 3 dagar
- Kroppsspråket är inte lika välutvecklat som hos andra däggdjur. Om grisarna känner sig attackerade reser de gärna ragg, vänder upp bredsidan mot faran och klapprar tänder
- Grisar viftar ofta på svansen, det gör de när de är tillfreds med livet, går och bökar eller undersöker olika saker
- Grisen älskar värme, och solbadar mer än gärna
- Grisar kan inte svettas så bra. Den del av kroppen som egentligen ”svettas” är trynet.
Mamma – Sugga (Gylta, kallas hongrisen innan hon fått sin första kull med kultingar)
Pappa- Galt
Barn – Kulting
